Tillv Antwerpen 1515, Gåva fr bp Otto, Rosenkransmadonna

Innehåll:  Mariaskåpet 1

  1. Ärkeängeln Gabriel visar sig för Maria och talar om för henne att hon skall föda Guds son.

  2. Maria hos sin kusin Elisabet som trots att hon var gammal också var gravid (med Johannes döparen)

  3. Jesu födelse: Josef, Maria och Jesusbarnet.

  4. Jesu omskärelse.

  5. Josefs dröm, där en ängel varnar för att kung Herodes är ute efter att döda barnet och uppmanar honom att fly med familjen.

  6. Flykten till Egypten på en åsna.

 

 

 

Mariaaltarskåpet

Mariaaltarskåpet i Dopkapellet är tillverkat i Antwerpen cirka 1515. Tittar man noga efter kan man också upptäcka att skulpturerna är märkta med en hand, vilket var stadens Sankt Lukasgilles särskilda kvalitetsstämpel. När altarskåpet står öppet visas ett praktfullt inre med bemålade och förgyllda skulpturer som är snidade i ek. Flygeldörrarna är på båda sidor bemålade. Sammanlagt tjugo scener ur Marias och Jesu liv är återgivna. Altarskåpet tillkom under en tid som präglades av en stark Mariafromhet. Huvudmotivet i altarskåpets mittscen med Maria och Jesusbarnet utgår från beskrivningen av den apokalyptiska kvinnan i Uppenbarelseboken: "Och ett stort tecken syntes på himlen, en kvinna klädd i solen och med månen under sina fötter och en krans av tolv stjärnor på sitt huvud". Nedanför vilar anfadern Jishaj, kung Davids far och från honom växer det träd som kom att krönas av Maria och Jesus barnet - "av Jesse rot och stam". En symbol för Maria är rosen. När hon inte bara omges av en mandelformad strålkrans - mandorlan, utan som här även av ett band med rosor är hon avbildad som Rosenkransmadonna. Rosenkransen eller radbandet med fem uppträdda stora kulor och däremellan vardera tio små, var ett hjälpmedel att hålla räkning på bönerna. De stora kulorna eller rosorna representerade Vår Fader och de små Hell Dig Maria. Denna böneform understöddes särskilt av dominikanerna som redan på 1200-talet hade anlagt ett konvent i Västerås, på den plats där nu Stadshuset ligger.

Marie himmelsfärd firades den 15 augusti i Västerås domkyrka som en av kyrkoårets riktigt stora högtider.
Dagen efter var också en festdag - den dag som firade (16 augusti) domkyrkans invigning på 1270-talet. Maria och Johannes Döparen var domkyrkans särskilda skyddspatroner.
Även den 8 augusti var en stor kyrklig högtid. Den firades i åminnelse av jungfru Marias födelse. Vid denna tid hölls den stora årliga marknaden i Västerås som efter Maria kallades Morsmässan (8 september). Då rådde tio dagars marknadsfred i staden. Ett Mariaaltare placerades vanligen i norr - på Jesu högra sida. Mariaaltarskåpet flankerade därför koret i norr fram till Erik Lundbergs omgestaltning av domkyrkan 1958-61. Då flyttades det till ett nyinrättat dopkapell i söder.

I en öppen och välkomnande kyrka kan var och en - kanske med traditioner och sedvänjor från andra samfund - möta det materiella och immateriella kulturarv som Svenska kyrkan förvaltar sedan snart tusen år. Som ett av många uttryck för detta lämnar besökare ibland gåvor som lindor och tvålar vid Mariaaltarskåpet. I denna handling finns referenser till kyrktagningen eller den tacksägelseceremoni då den nyblivna modern åter välkomnades i församlingen. Seden att då lägga gåvor som ljus och kakor på Mariaaltare eller Kakaltaret var under 1800-talet ännu levande i Sverige