1. Nicolaus Rabenius epitafium.
Rådman Lars Andersson i Västerås hade sin familjegrav i vapenhuset, den sydligaste av de tre gravar, som lågo närmast ingången till kyrkorummet. Hans dotter Margareta blev g.m. lektorn i grekiska Olaus Nicolai Rabenius. Deras son Nils blev teol. lektor och 1758 pastor i Stora Tuna, där han dog 1767. Han blev begravd i domkyrkan i Lars Anderssons grav, som ärvts av dennes döttrar. Eftersom vid denna tid vägg mellan kyrkorummet och vapenhuset saknades, uppsattes epitafiet intill graven på vapenhusets södra sida. När den nuvarande mellanväggen uppmurades 1896—98, flyttades det till den plats på norra sidan, där det nu sitter.
Symbolerna äro: den heliga skrift med nyckel (nyckelmakten), lagerkrans som Magister samt kors och herdestav. Inskriften lyder:
LIK-TEXTEN EBR: CAP: IV W:X, XI
[Ty den, som har kommit in i hans vila. . . har funnit vila. Så låtom oss nu med all flit sträva därefter att få komma in i den vilan. . .]
LEMNAR HOS EFTER WERLDEN
ET WÄRDIGT MINNE
ÖFWER
CONTRACTS-PROSTEN
OCH KYRCKIOHERDEN I STORA TUNA
HÖGÄREWÖRDIGE OCH HÖGLÄRDE
HERR MAGISTER NILS RABENIUS
FÖDD I WESTERÅS ÅR 1692 D. 26 FEBR.
HWARS SIÄL
AF GUDS NÅD I CHRISTO IESU
GENOM EN SALIG DÖD INGICK I HANS ROLIGHET
ÅR 1767 D. 21 IANUARII
OCH DESS KROPP FÅTT HWILO AF SITT WÄRCK.
UTI DENNA GRIFT
SEDAN HAN MED BERÖM LEFWAT IWERLDEN
UTI 74 ÄR 10 MÅNADER 26 DAGAR
SAMT TROLIGEN ARBETAT I LÄROHUSET I WESTERÅS I 30 Ar
och TIL SLUT STÖDT HERDA ÄMBETET
WID STORA TUNA FÖRSAMBLING
ÖFWER 9 ÅR