1. Nicolaus Rabenius epitafium.

Rådman Lars Andersson i Västerås hade sin familje­grav i vapenhuset, den sydligaste av de tre gravar, som lågo närmast ingången till kyrkorummet. Hans dotter Margareta blev g.m. lektorn i grekiska Olaus Nicolai Rabenius. Deras son Nils blev teol. lektor och 1758 pastor i Stora Tuna, där han dog 1767. Han blev begravd i domkyrkan i Lars Anderssons grav, som ärvts av dennes döttrar. Eftersom vid denna tid vägg mellan kyrkorummet och vapenhuset saknades, uppsattes epitafiet intill graven på vapenhusets södra sida. När den nuvarande mellanväggen uppmurades 1896—98, flyttades det till den plats på norra sidan, där det nu sitter.

Symbolerna äro: den heliga skrift med nyckel (nyckelmakten), lagerkrans som Magister samt kors och herdestav. Inskriften lyder:

LIK-TEXTEN EBR: CAP: IV W:X, XI

[Ty den, som har kommit in i hans vila. . . har funnit vila. Så låtom oss nu med all flit sträva därefter att få komma in i den vilan. . .]

LEMNAR HOS EFTER WERLDEN

ET WÄRDIGT MINNE

ÖFWER

CONTRACTS-PROSTEN

OCH KYRCKIOHERDEN I STORA TUNA

HÖGÄREWÖRDIGE OCH HÖGLÄRDE

HERR MAGISTER NILS RABENIUS

FÖDD I WESTERÅS ÅR 1692 D. 26 FEBR.

HWARS SIÄL

AF GUDS NÅD I CHRISTO IESU

GENOM EN SALIG DÖD INGICK I HANS ROLIGHET

ÅR 1767 D. 21 IANUARII

OCH DESS KROPP FÅTT HWILO AF SITT WÄRCK.

UTI DENNA GRIFT

SEDAN HAN MED BERÖM LEFWAT IWERLDEN

UTI 74 ÄR 10 MÅNADER 26 DAGAR

SAMT TROLIGEN ARBETAT I LÄROHUSET I WESTERÅS I 30 Ar

och TIL SLUT STÖDT HERDA ÄMBETET

WID STO­RA TUNA FÖRSAMBLING

ÖFWER 9 ÅR